Hur det hela började? Del 15

Jag hade min plan, den var färdig packad. Jag skulle från huset och från Ingela i Bergvik.
Så fort Ingela hade somnat den kvällen så skulle darling, X och X hämta mej i Bergvik. Darling hade fixat både bil och två som kunde köra. Jag och Ingela tittade på film den kvällen, men jag var inte där i mina tankar, då var jag långt bort.
Jag skickade ett sms till darling hon sover! Fick svar tillbaka och här var klockan ca 23.30.
Jag smög och la mej med kläderna på i min säng och efter några minuter så hörde jag hur tven knäpptes av min dörr öppnades och hon kollade väl så jag var kvar.
Inte så längen till tänkte jag, väntade i några minuter och satte mej upp. Äntligen jag skulle här i från. Kollade till klockan för jag visste dom bör vara nere på ca 00.20.
Darling skrev efter vägen så jag viste när jag skulle bege mej ut, tiden närmade sej och darling närmade sej. Öppnade dörren försiktigt till mitt rum och gick sakta ner för trappen. Den kändes lång kan jag säga och jag måste hela vägen ner och förbi kök och Ingelas sovrum och ut mot grov hallen. Sakta tar jag mina steg, men bommar på sista trappsteg trodde jag var nere fast det var ett kvar. DUNS!!! Tittar snabbt mot Ingelas dörr för jag tänkte vaknar hon skall jag på toa bara och jag hade då plan B fönstervägen ut från toa. Smyger förbi Ingelas sovrum och ut mot grovhallen. Jag vet inte ens om mitt hjärta slår och om jag andas. Tar upp min väska och sätter den på ryggen, låser upp dörren som låter "klick" ut fort! Stänger dörren sakta och försiktigt. Sen öppnas världen och jag springer en ca 150 meter bort från hennes hus, ringer till darling som närmar sej hör deras bil och dom vet inte riktigt vart dom skall och jag förvirrad!!! Skynda er skriker jag i telefon!! Panik, tänk om hon kommer och har sett mej, kommer i sin Saab.
Äntligen, jag ser två billysen, äntligen. Kastar in mej i bilen bak med darling, mina tårar rinner och jag sitter som fastklistrad på darling och han håller mej i ett hårt grep! Jag vill aldrig släppa! Du är tokig du säger han, men jag älskar dej så jävla mycket, du och jag för all framtid!
Jag ger X mina pengar som jag har, bensin pengar för att dom skall ta sej till sundsvall fram och tillbaka.
Vi låg på som fan ner till Sundsvall, jag får inte spilla en minut i resväg. Jag och darling i baksätet och musik, låtar som jag aldrig kommer att glömma, bl.a våran rymmarlåt.
Vägen känns kort och vi närmar oss Sundsvall så fort, vi hade så mycket att säga där bak och min längtan till darling var enorm.
När vi väl kommer till Sundsvall mitt i stan, då tappar vi bort oss totalt! Hur fan hittar man till Sundsbruk, till Anstalten. Hjälp, vi yrar runt i massor innan vi hittar någon att fråga.
Hittar till slut rätt, jag var smått förvirrad och har bara åkt buss där och absolut inte tänk åt vilket hål.
Men vi kommer fram, stannar en liten bit från.

Jag ringer dej i morgon älskling och tack för att du räddade mej. Jag och du för alltid! Avskedet var svårt, men jag hade bråttom!

Vinkar hej då och ser två baklysen försvinna i mörkret, klockan är mycket. Med väskan på ryggen går jag fram till entren och ringer på klockan!

Äntligen hemma! Men får jag komma in? Måste jag tillbaka? Frågorna var många innan nattpersonalen kom till dörren.

Klick dörren låses upp!