Känslor!

Ja jag vet inte det har inte fungerat att blogga på ett tag heller för det är så mycket känslor, det är sorg, saknad, glädje och ja allt sånt där huller om buller och först känner man sej så glad och så där och sen bara dalar det rakt av och så blir det fullständig kaos i hjärnkontoret.

Har varit så mycket sista tiden, en massa glädje framförallt som har kantas av sorg också, så ja jag vet inte får så himla svårt att sätta orden på den, för man hinner inte bearbeta varken glädjen eller sorgen förän nästa sak har kommit. Just nu är det bara down tycker jag och ja ni undrar säkert varför och jag kan faktiskt inte ge något svar på det heller, vaknande i morse och kände att ja den här dagen är inte lika bra som den var i går (eller ja nu är vi inne på nytt dygn, för just nu är hon tre minuter över tolv, men ni vet vad jag menar)men ja nää jag fattar inte. Så himla jobbigt bara när det bara tvärvänder så där och inget kan man göra heller åt det. Ååå så vet man inte i morgon kan det känns anorlunda. Så tycker jag också att fan man har problem med sitt eget och man ordnar med kiddsen så att det blir så bra som möjligt, man är sammarbetsvillig och man följer domen och gör vad den innebär (som jag inte riktigt har kläm på men) och ja man planerar liksom för det bästa och längtar och väntar hem min man också och man pratar och skriver brev och ja ni vet allt sånt där. Så det är liksom skit tufft mellan varven och jag är den där det skall inte synas nå utåt inte ett skit, totalt maskerad!!! Ååå så försöker man ju finnas för andra också då med deras, för alla har väl liksom olika problem åt sitt hål, som man tycker är besvärlig, det är ju så man upplever ju liksom sitt eget och man blir egoistisk så där och tycker fy fan vad jävligt man har det fast en man vet att det finns alltid någon som har det värre. Men jag försöker endå att lyssna och ställa upp och finnas där för dom man har runt omkring sej och jag upplever att alla har liksom något problem just nu. Ååå jag försöker intala mej själv att snälla Linda du läre rå om dit eget du också, lyssna gör det och finns där. Men sen liksom ta hand om dej själv och dina egna funderar/problem och det. Visst det tror jag också, men så fan kommer "andras" problem poppandes upp i hjärnkontoret på en, så jag blir alldels stressad av det och mitt eget problem och mående och allt så blir det bara kaos. Nu menar jag inte "mina vänner" att ni skall sluta prata problem med mej på så sätt, det är bara jag som ja jag vet inte. Kan inte sätta ord för det, men bara det att känslorna åker bergodalbana, man blir jävligt lätt glad och jävligt lätt sårad också och tankarna känslorna är så många!!! Så funderar man kan det bli värre än så här, det måste ju bli till det bättre. Men det är inte så jävla lätt att vara posetiv heller för jag tycker jag gör allt och ger allt för att det skall vara bra, för att det skall gå åt rätt håll, men jag upplever i bland att kanske inte "dom" tycker det och då får jag ännu mera panik, vill bara säga liksom låt mej vara jag och festen i kväll och vila tankarna på att ha roligt och umgås. Man blir så avig själv när det blir så här så fy.

Hua, va jag skriver undrar hur mycket stavfel och huller om buller det är skrivet nu, men jag tänker inte ens läsa igenom det innan publisering heller, det är bara taget ur tankarna hela tiden, precis som dom faller....

Sen funderar jag på vad tusan man skall hitta på till hösten skulle absolut ha gjort "Något" i varje fall, men vad, vart, hur, när?????? Ingen aning säger jag! Vad är du intresserad av ??? Vet inte! Om du själv fick bestämma? Vet inte... varför vet man inte det då. Vad vill du jobba med??? Vet inte! Utbildning/fortsätta studier? Näää vid en skolbänk med mitt hjärnkontor som knappt tar det lugnt när man sover det skulle aldrig fungera för jag kan inte ens läsa en text på tv utan att glömt vad dom två meningarna var när dom andra två kommer och det man sa nyss att man har glömt dirkekt. Nej det passar inte mej, jag är utbildad Undersköterska men tänker inte fortsätta inom det, för just nu och till och från så har jag så kraftiga handeksem och det fungerar inte. Just nu en infektion i fingret också, men lagt nå förband i kväll se om det hjälper lite, läre väl väg annars igen. Så vad man skall hitta på till hösten det vet jag inte. Jag trivs i själva byn på så sätt, jag gillar liksom själva stället och ja Edsbyn är fint så, men sen så går gränsen. Finns inget som säger stanna här åt mej inte, trivs jävligt bra i denna kåk, underbart!!! Det finns några få jag skulle sakna och dom kan jag lägga på två händer men inge mer. Ja näää usch jag skulle kunna fortsätta skriva hur mycket som helst alltså. Men jag stannar vid detta i kväll.