Förkylda!

Ja himel alltså vad förkylda vi är i detta hus nu, tror ingen har klarat sej. Skall vara Sanna då än så länge, vi får se. Men får se kanske vi är friska tills på Måndag när inskolningen börjar och snart börjar skolan också. Kanske det blir lite mera rutiner här i livet. Sanna hon längtas faktiskt, kul att bli äldst på skolan tycker hon och Oskar ska rakt upp och ner "jävla skola, måste jag? "
Men hur som helst skola blir det....

Tänkte jag skulle få in lite kort med våran stor data krånglar så det går inte skriva på det, den har liksom tappat allt. Å då kan jag inte logga in överallt så. Å där ifrån fixar jag med kort och det. Får nog fixa hit någon som fattar sej på det där eller om vi lyckas lösa det, nio av tio gånger brukar gå bra. Så jag får vänta lite med kort då.

I dag händer inte mycket för mitt hjärta höll på att stanna i morse gjorde det, trode då att jag var först nere menn nää det var Emil det. Himla unge!!! Ingen har hört att han vaknat, klivit upp och gått förbi våran säng för att ta sej ner för trappen och komma ner. Så han stod snällt på stolen in till skåpet och åt sockerbitar... ja man tänker ju på vad som kunde ha hänt. Tur dörren ut var låst i varje fall, kommit upp och inte hittat sin lilla Emil. Så nu får vi haspa på både in och utsida när hans mor och far inte hör nå när dom sover.

I dag inga speciella planer, ringa öronmotagningen åt Emil han har tid där i morgon, fick sån bra tid först på eftermidagen så darling kunna åka med han, sen kom det ett nytt papper hem och då fick han tid 9.10 på morgonen. Heller hur, så då skall man själv åka buss med dessa två klockan sju och upp super tidigt. Näää näää det gör jag verkligen inte. Så det blir att ringa och ändra det där....

Nej bäst att se vad juvelerna gör, darling jobbar typ en time till så. Man är ensam, nästan har en tonåring (fast hon e bara tolv, men beter sej som en tonåring till hundra procent) som ligger och sover där uppe. Dags att väcka liv i henne också, sover hela dagarna helst om hon får det.